I går for jag Gino och Flippen till bästaste syster i Östersund för att ladda upp för utställningen idag.

Grabbarna är hur fantastiska och coola som helst när de kommer till nya miljöer! De bara kollar av läget och sedan hör det nya också till deras kungarike. Hur självklart som helst intar de soffan och övriga huset som de kungar de är!      

Mina systerdöttrar sov igår när vi kom, men i morse var de uppe med tuppen för att hinna leka med katterna innan vi for på utställningen. verlyckliga så klart att ha två katter hemma!! På dagen kom de och hälsade på oss.

Utställningen gick jättebra! Killarna skötte sig utmärkt. Flippen fick sitt cert (CAGCIB) och Gino tog sitt tredje CAC och blev champion och NOM till panelen!!   Fick inga röster där men bra med träning och faktiskt så var han finast av alla!!

Flippen parkerade i toalådan och där låg han all en tid han var i buren!

Här tar mina underbara systerdöttrar Hilda och Clara kvällsbadet.

Tjejerna har gått och lagt sig och nu laddar syster och jag för morgondagens utställning med ett glas rose´. Gött!

   Den här lilla artikeln om sibirisk katt som en möjlighet att ha katt fast man är allergisk var med i E14-tidningen förra veckan och i Dagbladet i går torsdag 28/4! Roligt att de tog kontakt med mig! Blir glad när information om rasen sprids så fler kan få "nys" om att det kan gå att ha katt även som allergiker! Har haft flera testpersoner på besök som har klarat mina missar bra och jag hoppas innerligt att de så småningom får möjlighet att skaffa en egen sibbe!

Tusen tack till min räddande ängel till vän och uppfödare Kicki (S*Lince´s) som gjorde det möjligt för mig att lägga ut den inskannade artikeln här på bloggen!!   Vet inte hur du gjorde men du är bäst!!    

Grabbarna och jag har varit ute i trädgården gården och lekt. Flippen springer omkring som han själv vill och Gino har varit ute i koppel. Leia, lilla skruttan, tycker inte om att gå i koppel och brukar ju få gå ute lös när hon äter p-piller men nu har hon "husarrest" i väntan på tecken på att hon är dräktig... Hon satt i rastgården och tittade på oss när grabbarna for runt och jagade varandra och flygande löv. "Under min värdighet att bete mig på detta sätt", såg hon ut att tänka där hon satt högt uppe på en hylla.

Här lurpassar Gino och Flippen på "da Bird".

-" Kolla Gino, så här gör man när man vässar klorna på riktiga träd!"

Förra veckan så fick jag samtal från en tjej som jobbar på Dagbladet och hon undrade om hon fick komma och hälsa på mig och katterna och skriva en artikel till E14-tidningen om sibirisk katt. Hon var här och fotade katterna och vi pratade en massa om sibirisk katt, allergi, utställning, lyckan att kunna ha ett djur fast man är allergisk, uppfödning och en massa annat    

I går så kom tidningen (E14-tidningen ges ut av Dagbladet till hushållen i västra Medelpad). Jag hade ju lovat att länka till artikeln när den kom för jag tog för givet att det fanns en nätupplaga, men tyvärr så gör det inte det ;(    Vissa artiklar finns med på Dagbladets nätsida, men inte alls allt. Tyvärr ligger inte "vår" artikel där. Men det var en liten trevlig artikel, på en halv sida ungefär, om hur och varför jag skaffade sibbe och började med utställning, lite om allergi och testhem och om att sibirisk katt kan vara en möjlighet för allergiker. Några bilder på Gino och Leia och mig var det också.

Har fått några samtal från några nya familjer/personer som vill testa allergi och som tyckte detta lät för "bra för att vara sant". Har bokat in några allergibesök efter påsk och jag hoppas så innerligt att det kommer gå bra för dem! Vet ju hur det känns att få veta att möjligheten att kunna ha katt finns, men att inte våga tro att det går...    Vet ju också hur det känns när det funkar!!   

Vill nu önska alla en riktigt Glad Påsk!!       

Nu har kärleksglöden falnat mellan turturduvorna och den vanliga ordningen är återställd bland katterna! Vilket innebär att det är Flippen som är Ginos favorit medan Leia åter är den värdiga damen som på avstånd lojt tittar på när grabbarna far runt och busar och brottas!

Förhoppningsvis har Gino fått till någon parning på Leia den är gången. Jag har inte lyckats se mer än att han bitit sig fast i nackskinnet och legat över hennes rygg. Av det jag sett så har det verkat lite "tafatt" och fumligt och inte verkat som att han kommit till skott... Men de har ju varit ensamma en hel del under de fyra dagar Leia löpte så jag hoppas att han bara varit blyg inför mig och att han jobbat på bättre när de varit själva   !

I går började Leia äntligen löpa!!

Gino har uppvaktat henne flitigt och de är väldigt kära   !! Dock tycker jag att han är lite "tafatt" i sina parningsförsök. Han biter sig liksom bara fast i nackskinnet och ligger där över ryggen på henne, och sedan händer inte så mycket mer... Jag har inte sett några fullbordade parningar ännu, men igår var de ensamma hela dagen när jag jobbade och i natt kan de ju också ha lyckats... Jag hoppas så innerligt att Leia kommer bli dräktig denna gång!

Vi har haft besök av en journalist från E14-tidningen. (Ges ut av Dagbladet till orterna längs E-14) Hon ville skriva om möjligheten att ha katt fast man är allergiker och ville komma och träffa katterna och få lite information om sibirisk katt! Jätteskoj och jag hoppas att hon får till något bra. Tidningen kommer ut på onsdag, så jag lägger väl ut en länk här om det står något om oss då!

Nu har jag packat matsäck och så ska Fanny, mamma och jag gå upp på Gösundaberget i det härliga vårvädret!

Ha det gott!

Gino-älsklingen fyllde ett år i söndags! Tänk att tiden går så fort! Kommer aldrig att glömma när jag såg honom första gången   . Michael och jag var i Egypten och jag hade varje dag varit in på ett internetcafé och kikat in på Lince´s hemsida för jag visste ju att Moira hade tiden ute. Och så till slut så var kullen född!! När jag såg lilla svartvita killen med rosa nos och trampdynor kändes det i hela kroppen att det var ju HAN vi väntat på    Jag hade ju "beställt" en kille med mycket vitt och rosa nos och trampdynor, som gärna fick vara blå, och när det visade sig lite senare att han var silver kunde jag inte komma mycket närmare!! Bra jobbat Moira och Harald! Tack snälla Kicki för att jag fick förtroendet att köpa din "morsgris"!

Här kommer en bild när han är alldeles ny och en som ettåring. Mycket hinner hända på ett år!!

Vi har ju varit på utställning i Umeå och det var verkligen en jättetrevlig helg! Vi träffade en massa sibbemänniskor och vackra sibbar!! Så himla kul att ses och prata katt en hel helg utan att omgivningen tycker att man är jättetråkig ;)

Gino skötte sig exemplariskt och charmade alla. På lördagen fick han sitt fösta CAC och blev NOM till panelen av Kristiina Rautio!!   Inga röster där dock, men bra träning! På söndagen fick han sitt andra CAC och en massa lovord av domare Maud Olsen som sa att hon hoppades att hon skulle få följa honom under hans utveckling.

När vi kom hem blev Gino "överfallen" av Flippen som var toklycklig över att han var hemma igen! Attans matte som "kattnappat" hans Gino hela helgen!   

De busade som tokar flera timmar, bland annat lekte vi med en ny leksak som jag köpte på utställningen, en "Da Bird", som verkigen blev en succé!! Dagen efter låg de och gosade hela dagen! Flippen, som nu med kastratchip får gå ut och in som han vill, var bara ut en snabbis på morgonen och pinkade och sen snabbt tillbaka in till bästa kompisen Gino! De är helt underbara och man blir aldeles varm innombords när man ser hur de gosar och tvättar varandra och njuter av varandras närhet!     Mammas hjärtan!!

Leia löper inte ännu, men jag tror det är på "G". I och för sig trodde jag det för några veckor sedan också, då hon trampade på min kudde och gosade järnet med mig i flera nätter =0 , men det gick ju över. Suck! Men nu har hon börjat "kuttra" och i natt hängde hon på handtaget till sovrummsdörren och skulle ut. Gino är också väldigt intresserad och går omkring och ropar! Jag håller alla tummar jag har (och några till) att det är löp på gång!! På måndag är det sju veckor sedan hon löpte förra gången så jag tycker att det borde vara dags nu. Jag tror Gino håller med mig  .

På natten brukar Leia nästan alltid sova på ryggstödet till soffan uppe, men i natt var andra natten i rad som hon låg på mitt huvud och gosade frenetiskt och trampade på min kudde så jag hoppas att det är tecken på att hon är på väg in i löp!

Jag är ju orolig för att hon skulle vara skendräktig och att det ska dröja länge innan hon löper om. I morgon är det fem veckor sedan hon och Gino parade sig sist och det känns som att det kanske, kanske blir så att det kan bli ett nytt försök snart.

Vi håller tummar och tår här hemma för att damen börjar sjunga för oss snart!